Ljusterö är den största ön i Stockholms skärgård som inte har broförbindelse med fastlandet. Istället tar man sig med egen båt eller färja till och från Ljusterö. Runt 1 800 personer är fast bosatta på Ljusterö och njuter av skärgårdslivet året om, men befolkningen ökar sommartid till hela 30 000 invånare. Ljusterö är ett populärt ställe för sommarbostäder och närheten till centrala Stockholm och storstaden är ett plus. Livet på Ljusterö går dock i ett annat tempo och närheten till havet och naturen är slående. Här hittar vi en förskola, en skola, ett bibliotek, vårdcentral och ett äldreboende samt en större mataffär.
En viktig del i vår svenska historia
Ljusterö är en gammal ö som fram till 1800-talet var uppdelad i tre olika öar eftersom landhöjningen inte hade skapat en sammanhängande ö än. De tre separata öarna kallades då för Norra Ljusterö, Södra Ljusterö och Grönsö. Ljusterö omnämns för första gången i skrift redan 1301, och då som en del i kung Valdemars segelled, en seglingsbeskrivning över Sveriges ostkust. Dock vet man att det fanns en fast befolkning på ön redan i mitten på 1500-talet och spåren av gamla gravar finns än idag synliga intill kyrkor och byar. 1923 hittade en dräng vid namn Josef Jansson två vackra och ovanliga armringar som vid närmare analys visade sig komma från just 1500-talet. Armringarna finns idag på Historiska museet i Stockholm.
Ljusterö växer stadigt
Ljusterö har varit av intresse för kungar och de som aspirerat på tronen under många hundra år, tack vare sin närhet till centrala Stockholm och slottet. Ljusterö har även använts i byteshandel flera gånger. Under den senare delen av 1500-talet blev dock Ljusterö tillägnat greve Per Brahe d.ä. 1535 rapporteras det om 28 skattebönder på Ljusterö (10 på Södra Ljusterö och 18 på Norra Ljusterö). Under 1600-talet fanns det 16 byar på ön, vilket är mycket för en så pass liten ö som Ljusterö. Gamla mantalslängder visar att befolkningen i hela Stockholms skärgård uppgick till 2 800 personer år 1719, varav cirka 700 personer bodde på Ljusterö. Det är inte svårt att första varför människor har dragits till Ljusterö med sitt magiska ljus och närheten till både havet och centrala Stockholm. Idag har dock utvecklingen stannat av, och befolkningen på ön ökar inte längre på samma sätt som under medeltiden.
Moderna tider på Ljusterö
Elektriciteten kom till Ljusterö den 1 mars 1936 och den första abonnenten var postmästaren Gottfrid Jansson. I november 1955 etablerade Vägverket en färjelinje mellan fastlandet och Ljusterö, med färjor som kan bära upp till 22 bilar. Idag går det dagligen båtar till och från Ljusterö, och den som väljer att bo på ön kan lätt ta sig in till stan om så önskas. Dock finns det mesta man behöver på ön, inklusive stillhet, frisk luft och en omedelbar närhet till havet.